måndag 12 april 2010

Lärarlegitimation - men inte för alla

Borgarna har nu presenterat sitt förslag till en lärarlegitimation från år 2012. Bara lärare med legitimation ska från 2012 få bli fast anställda och dessutom får bara dessa lärare sätta betyg. Bra så långt - det är något man har dröjt längre än nödvändigt med.

En av de grupper där många inte är behöriga är lärare i yrkesämnen på gymnasienivå. Detta då sådana lärare med naturlighet har en bakgrund i den bransch vars yrkesämnen man ska undervisa i, snarare än att i unga år läsa en hel lärarutbildning. Behovet av pedagogisk och didaktisk kompetens blir ju dock inte mindre för det - men den kompetensen måste erhållas på ett annt sätt. När jag satte mig ned och läste igenom debattartikeln var jag nyfiken på regeringens lösning för den här gruppen. Hade man nån? Tänkte man sig en särskilt utbildningssatsning, och hade man då tänkt på akilleshälen med studiefinanisering? En lösning för människor som är äldre än vanliga universitetsstudenter, och ofta har skaffat en familj till vars försörjning de måste bidra, kan inte bygga på vanligt universitetsstudiemedel. Det krävs mer.

Jag blev dock ärligt talat förvånad när man löser problemet genom - att strunta i det! Man undantar helt enkelt yrkeslärare, tillsammans med modersmålslärare, från kravet på legitimation för att få sätta betyg.

Att man undantar dem från kravet på legitimation för tillsvidareanställning är en sak. Men det borde vara ett krav att man vid anställning, eller i snar anslutning, påbörjar en utbildning för att få formell lärarbehörighet på åtminstone deltid. Under utbildningsperioden borde en behörig lärare (dvs med legitimation) bistå vid betygsättningen. Betygssättning är myndighetsutövning, och ska i grunden bara kunna utövas av människor med den formella kompetensen för det.

Detta krav blir inte på något sätt mindre för att det är yrkesämnen vi pratar om. Det blir svårare att lösa i praktiken, och skulle förmodigen kräva någon form av statligt stöd till kommunerna (eller snarare skolhuvudmännen - gäller i lika hög grad friskolorna) för att fixa den ekonomiska biten. Men det problemet löser regeringen genom att ducka för det.

Jag tycker att det är fegt, och att det tyder på en märklig attityd till de yrkesutbildningar man annars säger sig vilja uppvärdera. Är det kanske regeringen som inte tycker att yrkesutbildningar är lika mycket värda som de teoretiska?

1 kommentar:

  1. Speciellt anmärkningsvärt blir det ju i kombination med regeringens övriga skolpolitik. Dvs att vissa elever tidigt ska fråntas reella möjligheter att plugga på högre nivå efter gymnasiet. Det blir lite dubbla budskap att säga att yrkesutbildningarna ska vara så bra att ingen ska behöva plugga vidare (även om jag tycker att alla alltid ska ha den möjligheten) samtidigt som det inte ställs lika hårda krav på kvaliteten som på de teoretiska programmen.

    I övrigt ett bra förslag som du så klokt resonerar om, Morgan.

    SvaraRadera