Livets goda - tillgängligt och lätt

En av de saker som gör livet värt att leva är utan tvekan musik. Jag sitter just nu och varvar ner efter att ha kommit hem från ett möte med kommunfullmäktige (och en middag med goda vänner efteråt ska sägas - det slutade tidigt idag). Just att slappna av och få tankarna att sväva bort från dagens händelser och bekymmmer är en av de sakerna musik verkligen kan bidra till - men långt ifrån den enda.

Mitt musiklyssnande har utvecklats enormt sedan jag upptäckte en endaste sak; en endast tjänst via nätet - Spotify. Från första dag tillhör jag de som betalar en hundralapp i månaden för att få tjänsten, fri från reklam och med hög ljudkvalitet. Jag betalar mer än en gärna en rimlig summa för att ha tillgång till ett rikt utbud av musik.

Delar av musikbranschen har vänt sig bort från Spotify, liksom en del artister. Jag tror att de - speciellt artisterna - biter sig i svansen och är väldigt kortsiktiga. Det går att hitta - lätt om man vill - olaglig musik på nätet. En generation och mer av svenska medborgare har vant sig vid det. De som inte laddat ned själva har lyssnat på nedladdad musik hos kompisar. Eller sett på nedladdade filmer, eller spelat nedladdade spel. Principen är i grunden densamma. Spotify har en jätteviktig roll att spela som ett i princip lika lättillgängligt - men med antingen reklam eller en viss avgift - lagligt sätt att komma åt mycket musik. Det är möjligt att Spotify inte är den perfekt lösningen på hur artister ska kunna få betalt i internet och fildelningens tidsålder, men det är den som finns. Alternativet är inte hur det var igår, utan fri nedladdning och en i det närmaste total avsaknad av betalning. Det finns också flera exempel på hur artister som inte är så etablerade blir kända genom spotify.

Politiken, speciellt socialdemokratin, behöver också fundera över sitt förhållningssätt. När blev det (S)-politik att ta ställning för en stor industri mot en stor del av folket? Självklart ska artister kunna få betalt för sitt arbete, men det finns ur ett socialdemokratiskt perspektiv inget självändamål i att bevara skivindustrin när tekniken har sprungit ifrån den.

Det finns i grunden två olika alternativ, både för musikindustrin och politiken, när man ser att den tekniska utvecklingen sprungit ifrån. Antingen står man kvar, är arg och ropar "kom tilbaka". Eller så försöker man springa ikapp. Jag vet vilket alternativ jag föredrar...