Under kvällens läsning ser jag två exempel när borgerliga riksdagsledamöter i motioner vill gå in och nagga på (och rentav inskränka) religions- respektive pressfriheten.
Teresa skriver om det ena här. Expressen om det andra här. Jag väljer Expressens skildring eftersom det fanns ett intressant urklipp ur motionen där - att TV4 ofta ger en annan bild av samma politiska händelse än SVT. Jag är för min egen del inte helt säker på att den enda rimliga tolkningen är att SVT ger en vänstervriden bild...
Sammantaget ger exemplen på motioner en lite ruggig bild. Jag är väl medveten om att det absoluta flertalet borgerliga riksdagsledamöter inte stödjer sådana här förslag, men det räcker med att några gör det att jag ska bli nervös. Jag hoppas att fler borgare tar avstånd från sådant här - om de inte gör det har vi ett lite större problem i samhället...
torsdag 8 oktober 2009
Intressant dag
Dagen, som jag skrev om igår (förra inlägget) blev precis lika intressant som jag hoppades och lite till. Intressanta exempel från företag om utmaningar vi som utbildningspolitiker behöver hjälpa till att lösa. Också ett och annat argument för att delar av regeringens utbildningspolitik är rätt kass - vissa av dem rentav med medhåll från Svenskt Näringsliv som organisation.
Jag skulle gärna ut på sådana här företagsbesök lite oftare.
Jag skulle gärna ut på sådana här företagsbesök lite oftare.
Etiketter:
kommunpolitik,
skolpolitik
onsdag 7 oktober 2009
Norrköpingsdagar
På grund av några sammanträffanden har jag halva denna vecka, två och en halv av fem vardagar, i Norrköping. Det är på flera sätt rätt skönt, samtidigt som det innebär lite mer stress när jag kommer tillbaka (och lite mer dåligt samvete gentemot min kollega).
Gårdagens eftermiddag tillbringades med kreativa diskussioner om hur de kommunala gymnasieskolorna ska vara organiserade i framtiden. Vi kom inte fram till så värst mycket, men det var inte heller meningen. Vi vände och vred på argument efter argument och diskuterade för och emot olika tänkbara sätt att göra det hela på. Mycket intressant.
På kvällen startade vi dessutom upp (eller omstartade) en "ung" S-förening för oss som har vuxit ifrån SSU (eller är på väg att göra det) och en bit uppåt i åldrarna, men samtidigt inte riktigt är redo att bara engagera oss i mer "klassiska" S-föreningar. Lena Hallengren och Aleksander Gabelic var gäster och pratade klimatfrågor och gröna jobb. Viktiga frågor som inte får glömmas bort i jobb- och finanskrisens spår.
Dagen har tillbringats först med presidiemöte där vi delvis följde upp gårdagens diskussioner, och sen på utvärderingsbesök på en kommunal gymnasieskola där skolledning, lärare och annan personal sliter för att ge eleverna en bra utbildning - i detta fall inom industri och byggsektorn. Som vanligt intressant och givande.
Kvällen tillbringades sedan med möte med "min" områdessosseförening City där vi diskuterade stadsplanering och vad som är på gång för utvecklingsprojekt i innerstaden. Även det intressant och flera saker som jag inte hört tidigare. Norrköping växer och utvecklas - kul! Dessutom bjöds det på goda chilenska piroger, vilket var jättebra. Annars hade min middag riskerat att bli drickyoughurten och snickersen jag fick i mig, gåendes, på vägen till mötet...
Morgondagen ska sen tillbringas i ett samarbete mellan Östsams utbildningsgrupp L15 (där jag sitter med som Norrköpings representant) och Svenskt Näringsliv, där vi bland annat ska diskutera företagens kompetensbehov i framtiden och hur vi som kommunala utbildningspolitiker kan hjälpa till att möta det (och därigenom ge våra medborgare jobb). Dessutom två företagsbesök för att få praktiska exempel från verkligheten. Kommer nog att bli en väldigt intressant dag..
Gårdagens eftermiddag tillbringades med kreativa diskussioner om hur de kommunala gymnasieskolorna ska vara organiserade i framtiden. Vi kom inte fram till så värst mycket, men det var inte heller meningen. Vi vände och vred på argument efter argument och diskuterade för och emot olika tänkbara sätt att göra det hela på. Mycket intressant.
På kvällen startade vi dessutom upp (eller omstartade) en "ung" S-förening för oss som har vuxit ifrån SSU (eller är på väg att göra det) och en bit uppåt i åldrarna, men samtidigt inte riktigt är redo att bara engagera oss i mer "klassiska" S-föreningar. Lena Hallengren och Aleksander Gabelic var gäster och pratade klimatfrågor och gröna jobb. Viktiga frågor som inte får glömmas bort i jobb- och finanskrisens spår.
Dagen har tillbringats först med presidiemöte där vi delvis följde upp gårdagens diskussioner, och sen på utvärderingsbesök på en kommunal gymnasieskola där skolledning, lärare och annan personal sliter för att ge eleverna en bra utbildning - i detta fall inom industri och byggsektorn. Som vanligt intressant och givande.
Kvällen tillbringades sedan med möte med "min" områdessosseförening City där vi diskuterade stadsplanering och vad som är på gång för utvecklingsprojekt i innerstaden. Även det intressant och flera saker som jag inte hört tidigare. Norrköping växer och utvecklas - kul! Dessutom bjöds det på goda chilenska piroger, vilket var jättebra. Annars hade min middag riskerat att bli drickyoughurten och snickersen jag fick i mig, gåendes, på vägen till mötet...
Morgondagen ska sen tillbringas i ett samarbete mellan Östsams utbildningsgrupp L15 (där jag sitter med som Norrköpings representant) och Svenskt Näringsliv, där vi bland annat ska diskutera företagens kompetensbehov i framtiden och hur vi som kommunala utbildningspolitiker kan hjälpa till att möta det (och därigenom ge våra medborgare jobb). Dessutom två företagsbesök för att få praktiska exempel från verkligheten. Kommer nog att bli en väldigt intressant dag..
Etiketter:
kommunpolitik,
vardagsliv
måndag 5 oktober 2009
Intressant läsning
Det här är ganska intressant läsning. Jag ska säga att jag inte är så förtjust i en utveckling där invandrare i hög grad tar låglönejobb, men även om man bortser från det verkar det finnas några intressanta slutser, typ "alla tjänar på invandring".
Undrar om sverigedemokraterna tänker läsa på?
Undrar om sverigedemokraterna tänker läsa på?
Etiketter:
aftonbladet,
politik
söndag 4 oktober 2009
Små glädjeämnen i höstmörkret
Det här är goda nyheter en söndagskväll. (S) i Grekland (Pasok) verkar ha vunnit valet med hygglig marginal.
Ovanpå det har vi under helgen fått reda på att Irländarna röstade ja till Lissabonfördraget. Det går givetvis att ha olika åsikter om det, men personligen tror jag att fördelarna uppväger nackdelarna. Det innebär dessutom, om och när det träder i kraft, att Sverige får två nya EU-parlamentariker varav den ena är Jens Nilsson (S).
Några små steg på väg mot ett rödare Europa..
Ovanpå det har vi under helgen fått reda på att Irländarna röstade ja till Lissabonfördraget. Det går givetvis att ha olika åsikter om det, men personligen tror jag att fördelarna uppväger nackdelarna. Det innebär dessutom, om och när det träder i kraft, att Sverige får två nya EU-parlamentariker varav den ena är Jens Nilsson (S).
Några små steg på väg mot ett rödare Europa..
lördag 3 oktober 2009
Statliga myndigheter
Det här låter rätt intressant. Jag är övertygad om att det går att göra mycket för att göra den statliga myndighetsvärlden mer effektiv och därmed också mindre kostsam. Inte minst gäller det samarbetet mellan olika myndigheter, och gentemot kommuner och landsting. En del handlar om samspel mellan regelverk och tekniska lösningar som kan vara gemensamma, en del om organisationsformer och arbetssätt och ytterligare en del helt enkelt om att staten måste ta ett helhetsgrepp och inte lämna frågan till myndigheternas egna ledningar (även om de självklart ska vara delaktiga i processen). Många beslut kan på kort sikt vara obekväma för både ledning och personal i en given myndighet, men ge effekter som är positiva för medborgarna, för statskassan och när förändringen väl satt sig även myndighetens egen verksamhet.
Samtidigt finns det några saker som gärna hade fått vara tydligare i debattartikeln. Två jättemyndigheter som inte nämns direkt är arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Där tror jag att man kan göra jättemycket. Vad gäller arbetsförmedlingen kan nog en del av uppgifterna med fördel föras över till kommunerna, eller möjligen landsting/regioner eller kanske vissa delar till varje. Givetvis med statlig kvalitetskontroll.
Bara det att tvinga alla myndigheter som har en regionindelning att ha SAMMA regionindelning (som också matchar länsindelningen så tillvida att inget län/landsting/region behöver ha med mer än en regional avdelning av en statlig myndighet att göra) skulle göra arbetet effektivare, inte minst när det gäller samverkan gentemot andra myndigheter och kommuner/landsting.
Samtidigt finns det några saker som gärna hade fått vara tydligare i debattartikeln. Två jättemyndigheter som inte nämns direkt är arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Där tror jag att man kan göra jättemycket. Vad gäller arbetsförmedlingen kan nog en del av uppgifterna med fördel föras över till kommunerna, eller möjligen landsting/regioner eller kanske vissa delar till varje. Givetvis med statlig kvalitetskontroll.
Bara det att tvinga alla myndigheter som har en regionindelning att ha SAMMA regionindelning (som också matchar länsindelningen så tillvida att inget län/landsting/region behöver ha med mer än en regional avdelning av en statlig myndighet att göra) skulle göra arbetet effektivare, inte minst när det gäller samverkan gentemot andra myndigheter och kommuner/landsting.
Etiketter:
förvaltningspolitik
fredag 2 oktober 2009
Svåra frågor omkring EU
Det finns mycket med EU-frågorna som är svåra. Inte minst handlar det om EU:s demokratiska legitimitet eller brist på sådan. Ska vi fördjupa samarbetet, när redan det som är idag lider av brist på folkligt förtroende? Det finns många svåra frågor att diskutera.
Detta till trots är jag i grunden en anhängare av att Lissabonfördraget ska få träda i kraft. Inte för att det är perfekt, men för att det är bättre än idag och gör att det politiska arbetet i EU kan ta ett steg framåt.
Den här artikeln väcker en del frågor som är intressanta, men delvis knepiga, att fundera på.
Min inställning i abortfrågan är glasklar. Varje kvinnas absoluta, ickekränkbara, ickeförhandlingsbara rätt att bestämma över sin egen kropp ska vara grunden. Den rätten är för mig en mänsklig rättighet, som jag står för oavsett vad lagen säger egentligen. Nu har vi rätt vettiga abortlagar i Sverige vad jag vet. Irland har det inte vad jag förstår. Egentligen vill jag kunna använda EU för att föra fram kvinnors rättigheter överallt, och få länder där gammal unken konservatism och nedlåtande kvinnosyn att ändra sina lagstiftningar.
Samtidigt vet jag att en sådan möjlighet förutsätter att andra politiker, med andra grundvärderingar, skulle kunna använda EU för att ändra på delar av svensk politik i riktningar jag inte alls vill. Hur ska vi hantera såna frågor? Lösningen är för mig inte att varje land rer sig själv bäst man vill och kan, och inte heller att EU ska få gå in och bestämma över vad som helst hur som helst. En rimlig balans måste hittas. Hur når vi dit, egentligen?
Detta till trots är jag i grunden en anhängare av att Lissabonfördraget ska få träda i kraft. Inte för att det är perfekt, men för att det är bättre än idag och gör att det politiska arbetet i EU kan ta ett steg framåt.
Den här artikeln väcker en del frågor som är intressanta, men delvis knepiga, att fundera på.
Min inställning i abortfrågan är glasklar. Varje kvinnas absoluta, ickekränkbara, ickeförhandlingsbara rätt att bestämma över sin egen kropp ska vara grunden. Den rätten är för mig en mänsklig rättighet, som jag står för oavsett vad lagen säger egentligen. Nu har vi rätt vettiga abortlagar i Sverige vad jag vet. Irland har det inte vad jag förstår. Egentligen vill jag kunna använda EU för att föra fram kvinnors rättigheter överallt, och få länder där gammal unken konservatism och nedlåtande kvinnosyn att ändra sina lagstiftningar.
Samtidigt vet jag att en sådan möjlighet förutsätter att andra politiker, med andra grundvärderingar, skulle kunna använda EU för att ändra på delar av svensk politik i riktningar jag inte alls vill. Hur ska vi hantera såna frågor? Lösningen är för mig inte att varje land rer sig själv bäst man vill och kan, och inte heller att EU ska få gå in och bestämma över vad som helst hur som helst. En rimlig balans måste hittas. Hur når vi dit, egentligen?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
