Semester!

Nu är det äntligen semesterdags. En bekant uttryckte det en gång, att man längtar till yrkeslivet så att man kan få vara ledig på riktigt ;-) Samtidigt vet jag att det är förmånligt -många i min ålder får vara glada om man har en kortare projektanställning. En längre anställning med fem veckor semester känns, trots att det är fjärde året i mitt liv, fortfarande rätt lyxigt.

Sov drygt nio timmar i natt, efter en trevlig kväll på innergården igår då jag umgicks med ett gäng av grannarna. Kan återigen konstatera att det var en rätt bra idé att flytta hit för ett drygt år sen - på förra stället jag bodde kände jag egentligen inte nån, och småpratade bara meden av grannarna. Och det trots att jag bodde där i fem år.

Nåja, nu är det dags för en precis lagom försenad lunch. Eller vadå försenad förresten? Dags att sluta tänka i dagsscheman ett tag...

Mona Sahlins tal

Jag lyssnade (i efterhand och hemifrån datorn, inte på plats ska sägas) på Mona Sahlins tal i Almedalen igår. I stort sett tyckte jag det var bra och ingav förtroende. Bra frågor, bra inriktning. Det kändes som ett steg i rätt riktning.

Sen kändes det inte riktigt som om det var hela steget däremot, men det hade jag å andra sidan aldrig förväntat mig att det skulle komma i ett tal. Det vi behöver försöka forma är en bärande politisk berättelse, där vi både beskriver verkligheten så att människor känner igen sig och säger vad vi vill göra åt den; kritiserar det vi tycker borgarna gör fel men har absolut fokus på det vi vill. Nu har jag tyvärr inte svaret på exakt hur en sådan ska se ut - i så fall hade jag haft ett betydligt mer välavlönat jobb än vad jag har idag tror jag...